Ulf och Andreas ringde från E6 och sa,
-Du vi blir lite sena men Eniro säger att resan Uddevalla-Roasjö tar
1 timme och 46 minuter, fast Ulfs GPS hittar inte.. Men Du vet var det ligger eller???
-Ja,jag tror det,Visst! Säger jag men är lite osäker.
-När vi häromdagen skulle till Åsaka slog jag Åsaka på datorn och fick 7 träffar på olika Åsakor det gäller ju att komma till rätt Åsaka. Roasjö gav också flera träffar. En utanför Borås och en i Hälsingland.
Vanlig karta är inte så jävla dumt som det verkar.
- Jag älskar min GPS, säger Ulf.
Andreas har en outgrundlig road min i ansiktet, han är orolig att han inte skall hinna raka sig innan föreställningen. Men idag är han förberedd, han har rakat sig HEMMA, visar det sig!
-Vi är inte där förrän halv sju, säger jag när dom hämtat upp mej på Delsjömotet vid motorvägen till Borås.
Vi har Chryslern idag, och jag får sitta i baksätet, jag hatar att sitta i baksätet för rutorna är tonade och den nya grönskan blir gulbrun precis som på hösten.
Det är deprimerande att titta ut på höstgula löv nu, det kan uppstå en viss finstämd kamp om framsätet där rutorna inte är tonade, och allt är som det skall vara, inte öppen aggresion men den finns där.
-Kan inte du vara våran mänskliga GPS, säger Ulf och vill att jag skall härma datorrösten i hans telefon.
-I rondellen tag andra avfarten....andra avfarten.
så där sitter jag och tittar ut på höstlöven och härmar en Gps.
-Om tvåhundra meter håll vänster....håll vänster.
När vi är utanför Fritsla, blir den mänskliga Gps´en osäker, det blir aldrig en riktig Gps.
-Nu ringer vi och frågar säger jag, det är ju alltid en liten prestigeförlust att behöva ringa.
Det visar sig att vi kört lite fel och får ta grusvägen från väg 41 mot Skephult vidare mot Roasjö, lite krampaktiga är vi när Chryslern kränger i rullgruset på väg mot bygdegården.
Klockan är 18.29 när vi är där, det kommer ca.45 personer, och där bor 300.
18% av befolkningen, detta måste vara världens kulturella nav. I Stockholm motsvarar det utsålt i Globen i flera dagar. Men det visste man ju att storstadsbor är ointresserade och betydligt mindre kultiverade än Roasjöborna!
Jan C/ Inte bara mänsklig GPS utan skådis också..
Andra bloggar om: Kulturellt världsnav, Roasjö, herrar på turné, regionteater Väst, Jan Coster
onsdag 16 maj 2007
tisdag 15 maj 2007
Jag beundrar människor som arrangerar föreställningar ute i landet.
Jag beundrar människor som arrangerar föreställningar ute i landet.
Turnen med "Herrar" är ju inne på sluttampen 3st kvar.
Vi har varit i bygdegårdar IOGT lokaler på ett 30 tal ställen och möts ständigt av smörgåsar, kaffe och mycket publik.
Ibland är arrangörerna oroliga för att "det inte är så många i publiken" men allt är ju relativt utom ljusets hastighet i vacum enl Einstein.
I Mellerud kom ca 90 pers och där bor 3000 det blir ju ca 3%, omsatt till Göteborg, skulle det motsvara en publksiffra på ca 18 000!!
Det är ju fantastiska siffror.
Vi var trötta och sega innan föreställningen i Mellerud, så det började lite tillbakalutat och liksom ömt publiken uppfattade varje nyans och trimmade igång sig själv och oss till oande höjder.
När föreställningen tog slut fick vi fina men konstiga ballonger istället för blommor.
Jan C/Skådespelare
Andra bloggar om: regionteater Väst, beundran, arrangörer, Herrar, Mellerud, Jan Coster,
Turnen med "Herrar" är ju inne på sluttampen 3st kvar.
Vi har varit i bygdegårdar IOGT lokaler på ett 30 tal ställen och möts ständigt av smörgåsar, kaffe och mycket publik.
Ibland är arrangörerna oroliga för att "det inte är så många i publiken" men allt är ju relativt utom ljusets hastighet i vacum enl Einstein.
I Mellerud kom ca 90 pers och där bor 3000 det blir ju ca 3%, omsatt till Göteborg, skulle det motsvara en publksiffra på ca 18 000!!
Det är ju fantastiska siffror.
Vi var trötta och sega innan föreställningen i Mellerud, så det började lite tillbakalutat och liksom ömt publiken uppfattade varje nyans och trimmade igång sig själv och oss till oande höjder.
När föreställningen tog slut fick vi fina men konstiga ballonger istället för blommor.
Jan C/Skådespelare
Andra bloggar om: regionteater Väst, beundran, arrangörer, Herrar, Mellerud, Jan Coster,
Nedräkningen har börjat...
Tiden går inte längre, den småspringer. Det gäller att ta tillvara den tid man har på sig och tiden man har för sig.
Att ha en förmåga att fånga de flyende ögonblicken är en livslång utmaning. Möjligen undrar Du, som förhoppningsvis läser detta,
vari denna lätt patetiska och sentimentala ton kommer sig av.
Dels kommer det av att jag faktiskt är sådan (lätt patetisk och sentimental), dels av att spelperioden med ”Herrar” närmar sig sitt slut. Snart slut! Hur gick det till?
När vi började repetera såg vi (jag tar mig friheten att skriva för herr Coster och herr Michal) med ödmjuk bävan på de 46 föreställningar som väntade regionen runt.
Men efter det att premiären i februari satte snöbollen i rullning har tidsperspektivet lavinartat kastat oss mot slutmålet. Redan Marcel Proust var ju på spaning efter den tid som flytt och vi har njutit så av resan att vi glömde bort att den obönhörligen skulle få ett slut. För nu har vi tre herrar bara tre föreställningar kvar. Idag. Fredag. Lördag. Roasjö. Strömstad. Koster.
Vemodet har inte riktigt infunnit sig ännu, men det lär komma. Den här våren har verkligen varit ett privilegium – att få komma ut till bygdegårdar som ibland är mindre än dekoren. Att möta en uppriktigt upprymd och chosefri publik som generar oss med sin entusiasm. Alla dessa arrangerande eldsjälar som ständigt låter flitens lampa lysa – måtte deras energiförbrukning hänföra andra.
I fredags räknade den multibegåvade herr Coster ut att vi hittills tillbringa 72 timmar inlåsta på den där toaletten. Nu återstår bara 3 x 1.40 tim. Idag, fredag och lördag. Roasjö, Strömstad och Koster. (Visst ser det ut som en tanke att vi avslutar på Koster…)
Med fingrarna på tangenterna,
Andreas T Olsson
en av herrarna
Andra bloggar om: Andreas T Olsson, Herrar, Jan Coster, regionteater Väst, Ulf Michal
Att ha en förmåga att fånga de flyende ögonblicken är en livslång utmaning. Möjligen undrar Du, som förhoppningsvis läser detta,
vari denna lätt patetiska och sentimentala ton kommer sig av.
Dels kommer det av att jag faktiskt är sådan (lätt patetisk och sentimental), dels av att spelperioden med ”Herrar” närmar sig sitt slut. Snart slut! Hur gick det till?
När vi började repetera såg vi (jag tar mig friheten att skriva för herr Coster och herr Michal) med ödmjuk bävan på de 46 föreställningar som väntade regionen runt.
Men efter det att premiären i februari satte snöbollen i rullning har tidsperspektivet lavinartat kastat oss mot slutmålet. Redan Marcel Proust var ju på spaning efter den tid som flytt och vi har njutit så av resan att vi glömde bort att den obönhörligen skulle få ett slut. För nu har vi tre herrar bara tre föreställningar kvar. Idag. Fredag. Lördag. Roasjö. Strömstad. Koster.
Vemodet har inte riktigt infunnit sig ännu, men det lär komma. Den här våren har verkligen varit ett privilegium – att få komma ut till bygdegårdar som ibland är mindre än dekoren. Att möta en uppriktigt upprymd och chosefri publik som generar oss med sin entusiasm. Alla dessa arrangerande eldsjälar som ständigt låter flitens lampa lysa – måtte deras energiförbrukning hänföra andra.
I fredags räknade den multibegåvade herr Coster ut att vi hittills tillbringa 72 timmar inlåsta på den där toaletten. Nu återstår bara 3 x 1.40 tim. Idag, fredag och lördag. Roasjö, Strömstad och Koster. (Visst ser det ut som en tanke att vi avslutar på Koster…)
Med fingrarna på tangenterna,
Andreas T Olsson
en av herrarna
Andra bloggar om: Andreas T Olsson, Herrar, Jan Coster, regionteater Väst, Ulf Michal
Vi åker till teaterbiennalen nästa vecka.
Vi dammade av de gamla manusen till Lotta Lotass Samlarna idag. Pär Luttrop och Krister Kern gästade huset och började repa upp den till teaterbiennalen uttagna föreställningen Samlarna.
Gerd Karlsson, den kanske mest excentriske rekvisitör som går på två ben hade samlat ihop ytterligare 500 kilo antika ting som utgör en fundamental scenografisk del i föreställningen som ges vid ytterligare tre tillfällen nästa vecka i Örebro.
Andreas Björklund skruvade ihop ljusreliker från 30-talet och hela teatern stod på tåspetsarna för att få liv i det gamla bygget.
Nu väntar ytterligare några dagar av repetitioner innan vi åker till Örebro i nästa vecka - läs mer på www.teaterbiennalen.se
Andra bloggar om: Regionteater Väst, Samlarna, Teaterbiennalen, Örebro, Pär Luttrop, Krister Kern
Gerd Karlsson, den kanske mest excentriske rekvisitör som går på två ben hade samlat ihop ytterligare 500 kilo antika ting som utgör en fundamental scenografisk del i föreställningen som ges vid ytterligare tre tillfällen nästa vecka i Örebro.
Andreas Björklund skruvade ihop ljusreliker från 30-talet och hela teatern stod på tåspetsarna för att få liv i det gamla bygget.
Nu väntar ytterligare några dagar av repetitioner innan vi åker till Örebro i nästa vecka - läs mer på www.teaterbiennalen.se
Andra bloggar om: Regionteater Väst, Samlarna, Teaterbiennalen, Örebro, Pär Luttrop, Krister Kern
fredag 11 maj 2007
En Fredagkväll för en skådis på turné
Nu skall jag strax starta bilen fredag em för att spela Herrar i Mellerud kl 19 Ikväll. Eftersom jag bor i Göteborg är jag väl hemma runt midnatt. Då tar jag ett glas rött och kollar på "deadliest catch" "wheelers and dealers" eller något annat uppbyggligt på Tv.
I Fredags spelade vi i Uddevalla (hemmapublik) två föreställningar, en kl 13 och en kl 19.
Kvällsföreställningen blev väldigt yvig och svajig och vi blev rätt sura på varandra efteråt,det drog liksom åt buskishållet och innehållet i pjäsen liksom vattnades ur.
Vi har ju spelat ca 50 st och det vill till att få igång energin på rätt nivå...
Jag måste åka nu, måste hinna fixa några grejer till min dotters rockband innan söndag men jag återkommer (fan nu blir det
Mc Donalds).
Jan Coster/skådespelare på Regionteater Väst.
Andra bloggar om: Fredag, Herrar, skådespelare, Mellerud, Uddevalla, TV, regionteater Väst, Jan Coster
I Fredags spelade vi i Uddevalla (hemmapublik) två föreställningar, en kl 13 och en kl 19.
Kvällsföreställningen blev väldigt yvig och svajig och vi blev rätt sura på varandra efteråt,det drog liksom åt buskishållet och innehållet i pjäsen liksom vattnades ur.
Vi har ju spelat ca 50 st och det vill till att få igång energin på rätt nivå...
Jag måste åka nu, måste hinna fixa några grejer till min dotters rockband innan söndag men jag återkommer (fan nu blir det
Mc Donalds).
Jan Coster/skådespelare på Regionteater Väst.
Andra bloggar om: Fredag, Herrar, skådespelare, Mellerud, Uddevalla, TV, regionteater Väst, Jan Coster
onsdag 9 maj 2007
Fader Vår - En bön för dansare
I slutet av 50-talet besökte Ivo Cramér en av Sveriges internationellt mest kända koreografer, en gudstjänst i Bergen där psalmerna tecknades av en grupp dövstumma ungdomar.
Detta gjorde ett djupt intryck på Ivo Cramér, som lärde sig bönen Fader Vår på teckenspråk.
Utifrån detta skapade han ett liturgiskt dansspråk, en koreografisk form för att göra en bön i dans. Verket uruppfördes av 12 dansare i Cramérbaletten i Skeppsholmskyrkan 1971 till musik av Ralph Lundsten, en av Sveriges främsta kompositörer av elektronisk musik.
Fader vår består av 7 böner som både tecknas i gester och framställs
i dramatisk form.
I samband med Dansbiennalen 2006 satte Göteborgsoperans Balett tillsammans med Regionteater Västs dansensemble upp Fader vår -en bön för dansare i sin ursprungliga version med originalmusik av Ralph Lundsten.
Med stöd av Svenska kyrkans kulturråd, Göteborgs stift, Domkyrkoförsamlingen, Dans i Halland och Västra Götalandsregionen genomför de två dansinstitutionerna detta unika samarbete som en hyllning till Ivo Cramér, nybliven 85-åring och en legend inom svensk danskonst.
Ivo Cramér är själv konstnärlig ledare och leder repetitionerna tillsammans med Christer Reveny, danskoordinator på Regionteater Väst och Lena Cederwall Boberg, danspedagog, repetitör och assistent till Ivo Cramér.
Föreställningen möjliggör för dagens danspublik och kyrkobesökare att ta del av ett kulturhistoriskt arv och ett nyckelverk inom modernkyrkodans. Som en fortsättning på samarbetet genomfördes en turné med föreställningen i Halland våren 2006.
Under våren spelas Fader vår i Strömstads Kyrka den 27e april kl. 19.00
och i Gustav Adolfs Kyrka i Borås den den 28e maj kl. 19.00
Andra bloggar om: Regionteater Väst, Ivo Cramér, Göteborgs Operan, Ralph Lundsten, Dans, Fader Vår, Kyrkor, Gustav Adolfskyrkan, Strömstadskyrka,
Detta gjorde ett djupt intryck på Ivo Cramér, som lärde sig bönen Fader Vår på teckenspråk.
Utifrån detta skapade han ett liturgiskt dansspråk, en koreografisk form för att göra en bön i dans. Verket uruppfördes av 12 dansare i Cramérbaletten i Skeppsholmskyrkan 1971 till musik av Ralph Lundsten, en av Sveriges främsta kompositörer av elektronisk musik.
Fader vår består av 7 böner som både tecknas i gester och framställs
i dramatisk form.
I samband med Dansbiennalen 2006 satte Göteborgsoperans Balett tillsammans med Regionteater Västs dansensemble upp Fader vår -en bön för dansare i sin ursprungliga version med originalmusik av Ralph Lundsten.
Med stöd av Svenska kyrkans kulturråd, Göteborgs stift, Domkyrkoförsamlingen, Dans i Halland och Västra Götalandsregionen genomför de två dansinstitutionerna detta unika samarbete som en hyllning till Ivo Cramér, nybliven 85-åring och en legend inom svensk danskonst.
Ivo Cramér är själv konstnärlig ledare och leder repetitionerna tillsammans med Christer Reveny, danskoordinator på Regionteater Väst och Lena Cederwall Boberg, danspedagog, repetitör och assistent till Ivo Cramér.
Föreställningen möjliggör för dagens danspublik och kyrkobesökare att ta del av ett kulturhistoriskt arv och ett nyckelverk inom modernkyrkodans. Som en fortsättning på samarbetet genomfördes en turné med föreställningen i Halland våren 2006.
Under våren spelas Fader vår i Strömstads Kyrka den 27e april kl. 19.00
och i Gustav Adolfs Kyrka i Borås den den 28e maj kl. 19.00
Andra bloggar om: Regionteater Väst, Ivo Cramér, Göteborgs Operan, Ralph Lundsten, Dans, Fader Vår, Kyrkor, Gustav Adolfskyrkan, Strömstadskyrka,
tisdag 8 maj 2007
Telefon, blogg och teater!
Idag har vår nya telefonväxel blivit inkopplad!
Äntligen är det genomfört, nu är det bara att få allt att fungera rent praktiskt kvar.
En väldig fördel är att all intern trafik blir mycket enklare och att ingen behöver ringa något dyrt mobilnummer för att nå oss.
Att ringa våra mobiler kommer nu att vara som att ringa ett lokalsamtal.
Skönt att ligga i framkant med service istället för långt bakom som kulturinstitutioner ofta gör.
Vi jobbar också vidare med vår blogg och hoppas den kommer bli mer uppdaterad och en naturlig del av vår vardag, och även er vardag!!
/Nicklas
Andra bloggar om: Teater, Telefon, Blogg, Centrex
Äntligen är det genomfört, nu är det bara att få allt att fungera rent praktiskt kvar.
En väldig fördel är att all intern trafik blir mycket enklare och att ingen behöver ringa något dyrt mobilnummer för att nå oss.
Att ringa våra mobiler kommer nu att vara som att ringa ett lokalsamtal.
Skönt att ligga i framkant med service istället för långt bakom som kulturinstitutioner ofta gör.
Vi jobbar också vidare med vår blogg och hoppas den kommer bli mer uppdaterad och en naturlig del av vår vardag, och även er vardag!!
/Nicklas
Andra bloggar om: Teater, Telefon, Blogg, Centrex
måndag 7 maj 2007
För Regionteater Väst har det varit en mycket lyckosam vår!
Spelåret 2006-2007 närmar sig sitt slut.
För Regionteater Väst har det varit en mycket lyckosam vår.
Vi har turnerat med sju olika föreställningar och gett mellan 150-175 föreställningar vilket får anses vara ett bra resultat med tanke på att mer än halva året kvarstår.
Tillgänglighet för alla som bor i Västra Götalandsregionen är nyckelordet - därför behöver inte våra föreställningar alltid vara publikmagneter, viktigare är att vi kommer till de ställen där det inte finns teater och dans på en fast scen.
I hela regionen, 49 kommuner stor, finns det faktiskt bara fasta ensembler i Göteborg, Uddevalla och Borås - alltså är det 46 kommuner att ta extra mycket hänsyn till!
Nu stundar vår och sommar men först skall vi sätta igång repetitionerna med höstens premiärer. Du som är intresserad har att se fram emot flera spännande föreställningar. Först ut är en föreställning för mellanstadieelever.
Vilket ben är en roande föreställning om barns oro för vad som händer i en turbulent men också spännande omvärld.
Fart heter en ny koreografi för de allra minsta - på ett lika lustfyllt sätt skall Fart gestalta vår tids tempo, på gott och ont!
I, Tala! Det är så mörkt, tar vi pulsen på gymnasieungdomarnas hållningar och värderingar beträffande "de andra" - det vill säga de som är tvungna att fly sitt hemland och slå ner sina bopålar i den svenska kulturen.
För de vuxna har vi till sist två premiärer:
Prästkragen handlar lika mycket om Linnés syster Sofia Juliana som om honom själv, och sist har vi en ny komedi:
Ester Nilsson levde här en gång. Du som såg Herrar kommer att gilla temat på vår komedi! I Herrar var det tre gubbar instängda på en toalett - nu är det fyra politiker i en torparstuga!
Har du frågor angående vår repertoar och hur du kan se våra
föreställningar är det bara att kontakta bloggmaster - och fortsätt gärna att vara aktiv hos oss!
Vi hinner inte alltid med att svara, eller ge kommentar, men ambitionen är att bloggen skall vara en enkel länk mellan oss och vår publik!
Olof Lindqvist
Teaterchef
Andra bloggar om: regionteater Väst, premiärer, Dans, teater, tillgänglighet, Linné
För Regionteater Väst har det varit en mycket lyckosam vår.
Vi har turnerat med sju olika föreställningar och gett mellan 150-175 föreställningar vilket får anses vara ett bra resultat med tanke på att mer än halva året kvarstår.
Tillgänglighet för alla som bor i Västra Götalandsregionen är nyckelordet - därför behöver inte våra föreställningar alltid vara publikmagneter, viktigare är att vi kommer till de ställen där det inte finns teater och dans på en fast scen.
I hela regionen, 49 kommuner stor, finns det faktiskt bara fasta ensembler i Göteborg, Uddevalla och Borås - alltså är det 46 kommuner att ta extra mycket hänsyn till!
Nu stundar vår och sommar men först skall vi sätta igång repetitionerna med höstens premiärer. Du som är intresserad har att se fram emot flera spännande föreställningar. Först ut är en föreställning för mellanstadieelever.
Vilket ben är en roande föreställning om barns oro för vad som händer i en turbulent men också spännande omvärld.
Fart heter en ny koreografi för de allra minsta - på ett lika lustfyllt sätt skall Fart gestalta vår tids tempo, på gott och ont!
I, Tala! Det är så mörkt, tar vi pulsen på gymnasieungdomarnas hållningar och värderingar beträffande "de andra" - det vill säga de som är tvungna att fly sitt hemland och slå ner sina bopålar i den svenska kulturen.
För de vuxna har vi till sist två premiärer:
Prästkragen handlar lika mycket om Linnés syster Sofia Juliana som om honom själv, och sist har vi en ny komedi:
Ester Nilsson levde här en gång. Du som såg Herrar kommer att gilla temat på vår komedi! I Herrar var det tre gubbar instängda på en toalett - nu är det fyra politiker i en torparstuga!
Har du frågor angående vår repertoar och hur du kan se våra
föreställningar är det bara att kontakta bloggmaster - och fortsätt gärna att vara aktiv hos oss!
Vi hinner inte alltid med att svara, eller ge kommentar, men ambitionen är att bloggen skall vara en enkel länk mellan oss och vår publik!
Olof Lindqvist
Teaterchef
Andra bloggar om: regionteater Väst, premiärer, Dans, teater, tillgänglighet, Linné
torsdag 3 maj 2007
Vi är en teater som försöker blicka framåt och inte bakåt!
Vi är en teater som försöker blicka framåt och inte bakåt!
Nu är tunéerna snart över för denna säsong och sedan är det dags för att repa in nya föreställningar.
Vilka det blir återkommer vi snart om.
Snart åker vi också på Biennalen i Örebro för att få större inblick i vad som sker i teaterSverige.
Det kommer vara ett rejält gäng som åker upp ifrån vår teater och det kommer bli kul.
/Nicklas Arlevall
Andra bloggar om: teater, turne, biennal, Örebro
Nu är tunéerna snart över för denna säsong och sedan är det dags för att repa in nya föreställningar.
Vilka det blir återkommer vi snart om.
Snart åker vi också på Biennalen i Örebro för att få större inblick i vad som sker i teaterSverige.
Det kommer vara ett rejält gäng som åker upp ifrån vår teater och det kommer bli kul.
/Nicklas Arlevall
Andra bloggar om: teater, turne, biennal, Örebro
söndag 29 april 2007
På turné med vilddjuret
Nu lägger jag upp ett inläg ifrån vår förra blogg. Det är en av våra skådespelare som har skrivit.
/Nicklas/Bloggmaster
Kl. är 23.19, tisdag den 27 feb, 2007. Jag kom hem för lite drygt
1 timme sedan, från Vara.
Har hunnit få i mig två mackor och en kopp te. Ungarna har somnat.
Röker en rullad cigg. Funderar på....
ikväll i Vara.
Vi framförde " I Vildjurets Skugga" där, i deras fantastiska kulturhus. Jag tror det var omkring 220 personer som kom och betraktade föreställningen. Mycke glädjande!
Men ur mig, som skådespelare betraktat, kändes föreställningen ikväll, tung.
Från mitt perspektiv på scenen, som en av frambärarna av de situationer och människoöden vi visar fram, kom jag aldrig riktigt åt den sceniska verkligheten och därmed närvaron, som krävs för att föreställningen riktigt ska hugga tag och bli det där orkestrala klimaxet.
Det svängde inte riktigt ikväll.
Vad är ett sväng? Alla vet det. Men försök att beskriva det!
Man känner det bara.
Men vad är mekanismen som får till svänget?
tja... närvaron kanske. Och taiming.
I musiken, när jag spelar, tycker jag det är så tydligt när det inte svänger. Man hör om basen sackar, trummorna inte fixar rytmen, solisten inte hänger med och jag spelar fel sckord.
Men i scenkonsten kan jag ibland inte riktigt säga exakt vad det är som inte rör sig rätt i rytmen medans föreställningen pågår.
Ibland kanske tillochmed kvällens rytm blir fel.
Vi är många som ska vara närvarande för att det optimala ska ske.
Hur blir vi det?
Hur blir jag det?
uhh... så många frågor det blev helt plötsligt!
Och kl. har hunnit bli 00.31!!!
Tror inte jag fixar reda ut allt nu inatt. eh...
Ska ta en cigg till. Sätta mig i köket med gitarren och spela mig en blues.
Sedan ska jag sova och fundera vidare.
Gott natt
önskar
Sören
Andra bloggar om: På turné, Dans, Regionteater Väst
/Nicklas/Bloggmaster
Kl. är 23.19, tisdag den 27 feb, 2007. Jag kom hem för lite drygt
1 timme sedan, från Vara.
Har hunnit få i mig två mackor och en kopp te. Ungarna har somnat.
Röker en rullad cigg. Funderar på....
ikväll i Vara.
Vi framförde " I Vildjurets Skugga" där, i deras fantastiska kulturhus. Jag tror det var omkring 220 personer som kom och betraktade föreställningen. Mycke glädjande!
Men ur mig, som skådespelare betraktat, kändes föreställningen ikväll, tung.
Från mitt perspektiv på scenen, som en av frambärarna av de situationer och människoöden vi visar fram, kom jag aldrig riktigt åt den sceniska verkligheten och därmed närvaron, som krävs för att föreställningen riktigt ska hugga tag och bli det där orkestrala klimaxet.
Det svängde inte riktigt ikväll.
Vad är ett sväng? Alla vet det. Men försök att beskriva det!
Man känner det bara.
Men vad är mekanismen som får till svänget?
tja... närvaron kanske. Och taiming.
I musiken, när jag spelar, tycker jag det är så tydligt när det inte svänger. Man hör om basen sackar, trummorna inte fixar rytmen, solisten inte hänger med och jag spelar fel sckord.
Men i scenkonsten kan jag ibland inte riktigt säga exakt vad det är som inte rör sig rätt i rytmen medans föreställningen pågår.
Ibland kanske tillochmed kvällens rytm blir fel.
Vi är många som ska vara närvarande för att det optimala ska ske.
Hur blir vi det?
Hur blir jag det?
uhh... så många frågor det blev helt plötsligt!
Och kl. har hunnit bli 00.31!!!
Tror inte jag fixar reda ut allt nu inatt. eh...
Ska ta en cigg till. Sätta mig i köket med gitarren och spela mig en blues.
Sedan ska jag sova och fundera vidare.
Gott natt
önskar
Sören
Andra bloggar om: På turné, Dans, Regionteater Väst
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
