Dag 10

Tisdag. Författarna är på besök. De lämnar oss förtjusta - vilket är betydelsefullt för oss!
Orkar vi? Klarar vi oss igenom denna massa på denna korta tid som är kvar? Jag tror det.

Idag arbetar vi med ett ytterst improviserat genomdrag för fotografen.
Trots alla avbrott ser man den kommande föreställningen, den är där trots all frustration, trots alla textmissar, trots alla missade stick.

På kvällen kommer en liten skara och följer en öppen repetition.
Känslan av tillhörighet växer sig enormt stark när vi efteråt samtalar om vad vi har sett och upplevt.
Deras blickar gör oss ödmjuka inför uppgiften; deras passion och fascination för scenkonsten gör oss modiga inför tiden som är kvar innan resultatet skall visas för den granskande publiken.

I bilen hem från det kolsvarta Uddevalla förmår vi att samtala om annat än vår föreställning. Det är ett gott tecken.